Offentlighetsprincipen på nätet

7 september, 2009

Att göra offentlighetsprincipen digital är något som diskuteras friskt. Opengov.se är en webbplats där man kan läsa mer om detta – och se en mätare som visar hur stor del av de offentliga datakällorna som finns fritt tillgängliga för användning via nätet. I skrivande stund står den på 11 procent.

Mannen bakom webbplatsen presenterar dess syfte så här:

Opengov.se har som mål att:

  1. visa fördelarna med fri tillgång till data i offentlig sektor,
  2. visa fördelarna med data i öppna format,
  3. bidra till att göra offentlig sektor till en bättre beslutsfattare.

Han har också en liten tipshörna för myndigheterna, där byråkraterna själva kan gå in och se en presentation om hur man kan gå tillväga för att tillgängliggöra sin data på webben:

Chockfråga: ”Enligt vilken paragraf?”

5 september, 2009

På bloggen med det till läsning lockande namnet Processjuridikbloggen (det är ju lika vansinnigt som om någon skulle få för sig att döpa en blogg till Offentlighetsprincipen.nu!) finns en genomgång av den nya Offentlighets- och sekretesslagen som vid halvårsskiftet ersatte den gamla Sekretesslagen.

Författaren konstaterar bland annat att:

den största förändringen i och med den nya offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) tycks vara av redaktionellt slag, i det här fallet alltså för att göra lagtexten mera överskådlig och lättläst för gemene man

Det framgår också – som sig bör – att det också fortsättningsvis är offentlighet som är huvudregel och sekretess som är undantaget:

Detta innebär att om man inte hittar tillämpliga sekretessregler, så är det frågan om offentlighet.

Det är en nyckelfras för alla som vill begära ut handlingar.

Har man väl konstaterat att handlingen är allmän – det vill säga att den är inkommen till, eller upprättad hos, myndigheten – så är den alltid offentlig såvida den inte träffas av någon sekretessregel. Den som får undflyende eller luddiga svar om varför handlingen inte kan lämnas ut, bör alltså alltid kontra med ett vänligt men bestämt:

- Enligt vilken paragraf i Offentlighets- och sekretesslagen är uppgiften hemlig?

Då bör det i alla fall bli en saklig diskussion.

Länsstyrelser bryter mot PUL

31 augusti, 2009

Sveriges Radios Brunschrapporten har undersökt länsstyrelsernas diarier och kommit fram till att de i flera fall bryter mot personuppgiftslagen i och med att de lägger ut känsliga personuppgifter i sitt diarium som finns tillgängligt på webben.

Och dessutom – i och med att de läggs ut på nätet så exporteras de känsliga personuppgifterna till tredje land. Då inslaget sändes gällde det 17 av 21 länsstyrelser.

En av dem som kommenterar på sidan skriver: ”Kommer dessa människor som skapat datasystemet eller de människor som fört in dessa uppgifter, bli straffade?” och ”Det är så pinsamt att Länsstyrelsen ens kommit på idén kring ett datasystem som detta”.

Man kan väl konstatera att Opengov.se förmodligen inte tycker att idén är lika pinsam.

Polismördare ber JO om hjälp

30 augusti, 2009

Journalisten skriver om en polismördare som sitter på Kumla och som vill driva sitt fall vidare. Han har fällts av hovrätten och inte fått prövningstillstånd av HD, men vill nu kontakta medier och delge dem förundersökningen.

Enligt hans JO-anmälan får han inte det för Kriminalvården – som därmed bryter mot meddelarfriheten, anser han, och JO-anmäler myndigheten. Han framhåller i sin JO-anmälan att förundersökningen är offentlig handling.

RPS: Mer hemlisar om poliselever

27 augusti, 2009

Ärenden om polisstudenter bör bli hemligare än vad de är i dag. Det tycker rikspolisstyrelsen, enligt en artikel i Journalisten.

Ibland utreds det ifall polisstudenter ska stängas av från skolan. Det är förstås intressant för medierna att skriva om – vilket RPS tycker är ett problem. De vill öka möjligheterna till sekretess, till att bli desamma som för den allmänna högskolan.

Enligt den ska till exempel uppgifter om psykisk sjukdom, abnormitet, missbruk eller allvarlig brottslighet skyddas av sekretess.

Ett argument för att insynen borde vara större i just det här fallet, skulle kunna vara att polishögskolan utbildar just poliser som är de i det svenska samhället som har våldsmonopol. En sådan argumentation skulle då vara i analogi med de tankar som gör att sekretessen är hög inom sjukvården, eftersom man är där frivilligt, medan den är låg i domstolarna, eftersom de fattar väldigt ingripande beslut – till exempel om att människor ska låsas in – och man sällan hamnar där av fri vilja.

Nu hamnar man kanske på polishögskolan av fri vilja – men då man är klar får man en roll i samhället med väldigt stora befogenheter.

Enligt Journalisten tycker inte RPS att sekretessen behöver omfatta själva besluten om avstängning.

Offentligt alltför offentligt på nätet?

26 augusti, 2009

Då Piratpartiet på DN Debatt gick ut och berättade om sina planer på att kandidera i landets kommuner väckte en formulering i artikeln mångas förvåning:

Sådana offentliga handlingar bör dessutom alltid finnas tillgängliga i maskinläsbara format, så att medborgare själva kan korsreferera information mellan myndigheter, kommuner, landsting och förvaltningar på sätt som dessa inte har tänkt på eller förutsett.

Bland annat skriver DN om detta i en ledare:

De säger sig vilja värna integriteten men vill samtidigt göra alla offentliga handlingar tillgängliga på nätet. Vem som helst ska med några knapptryck kunna ta fram uppgifter om sin granne och köra ”korsreferenser” mellan olika myndigheter.

Man får väl anta att det handlar om just offentliga uppgifter – de uppgifter i allmänna handlingar som lagstiftaren har ansett vara känsliga skyddas ju som bekant av sekretess.

Hilberts hotell skriver också om detta och håller med ledaren, liksom Blogge Bloggelito som väl lägger ribban i rubriken ”Stofila gamla ledarskribenter”.

Kopplingar till ovanstående har DN:s ”Smaklös offentlighet” om rättegången om mordet i Styreby söder om Stockholm.

Kammaråklagaren Jakob Holmgren säger att han inte kommer att begära lyckta dörrar på rättegången, trots att lagen om unga lagöverträdare talar om att skydda personer som är under 21 som begått brott. Ett par av hans argument är att det blir för mycket spekulationer, att allt ändå redan finns där ute i cyberspejs.

Sedan blev det ändå stängda dörrar, enligt SVT Nyheter.

Sekretess ska ge öppenhet

25 augusti, 2009

Under rubriken ”Partist sökes” kan man i DN läsa en text om värdet av öppna tillsättningsförfaranden när det gäller statliga toppjobb. Bakgrunden är förstås historien på länsstyrelsen på Gotland.

Visst kan politisk erfarenhet vara en merit när lämplig kandidat till en landshövdingepost söks. Men det är varken ett argument mot utannonsering eller mot ett öppet tillsättningsförfarande där sökande med annan bakgrund får konkurrera på lika villkor.

Även om skribenten inte är nöjd med hur det fungerar i dag, tycker han ändå att det är på väg åt rätt håll:

En hel del har hänt. Det har gjorts kravspecifikationer och tjänster har annonserats ut. I våras kom ett utredningsförslag om att det ska bli möjligt att sekretessbelägga namnen på sökande till statliga toppjobb, så att fler vågar söka.

Dessa förändringar är bra.

Större möjlighet att sekretessbelägga ska alltså ge större öppenhet.

Datainspektionen: Utrensning i kollektivtrafiken

24 augusti, 2009

Av ett pressmeddelande från Datainspektionen framgår det att myndigheten vill att kollektivtrafikbolagen måste rensa i sina kunddatabaser, där det ofta framgår i detalj hur kunderna reser. Det är personliga så kallade smartkort som gör att uppgifterna sparas – och det finns ingen tidsbegränsning i lag.

Dessutom blir ju uppgifterna – om det är ett bolag som ägs till största delen av det allmänna – allmänna handlingar som kan begäras ut enligt offentlighetsprincipen. Nu vill Datainspektionen ha lagstiftning som gör det möjligt att se till att uppgifterna inte sparas ”längre än nödvändigt”.

Datainspektionen anser att resehistorik som kan kopplas till en person ska sparas så kort tid som möjligt och att uppgifterna därefter ska avidentifieras så att de inte kan knytas till en specifik person.

Redan i dag finns det en sådan författningsreglering för de uppgifter som lagras vid vägtullarna på väg in i och ut ur centrala Stockholm.

Rasar till offentlighetsprincipens försvar

23 augusti, 2009

Skribenten i Medievärlden blir så arg att han svär då han tänker på formuleringar om att man borde ha kunnat hantera situationen vid Länsstyrelsen på Gotland ”diskret och korrekt”.

Offentlighetsprincipen är inte ett problem, eller en leksak för medierna. Det är ett samhällsfundament. Det är själva djävulen att inte ens toppfigurer inom det offentliga vet och förstår det.

Det är ord och inga visor.

28 sidor om offentlighetsprincipen

23 augusti, 2009

Jag har ingen avsikt att påstå att jag själv har läst den, men eftersom jag har möjlighet tänker jag länka till Johan Hirschfeldt som skrivit en 28 sidor lång artikel vid namn 1766 års tryckfrihetsförordning och offentlighetsprincipens utveckling.

Det kanske kan vara trevlig läsning nu då hösten börjar smyga sig på?